Klimatforskning på Svalbard för lärare: permafrost, glaciärer och mätningar

20 ivriga lärare från Finland, Sverige och Norge anlände till Svalbard i början av augusti för att delta i
ESERO Norges fortbildningskurs på temat klimatforskning i polara landskap. Inom ramen för kursen
utlovades det att man får färdigheter i att göra fältundersökningar tillsammans med sina studerande
och hur man kan använda satellitdata i sin undervisning.

Dag 1


Eftersom kursen varit framskjuten flera gånger pga. coronasituationen var det overkligt att jag i augusti 2022 verkligen kom i väg till Svalbard på kurs. Den fjärde augusti startade kursen med en introduktion om Svalbards geologi och klimathistoria genom jordens historia och på detta tema gjorde vi även får första utfärd utanför byn Longyearbyen. För att förstå den nuvarande klimatförändringen behöver man förstå vad som är naturliga förändringar och bakgrundsorsaker till dem. Det blev snabbt konkret att vi nu befann oss i isbjörnens rike eftersom vi inte fick röra oss utanför gruppen och att det alltid fanns två beväpnade personer med oss på utfärderna samt flertalet skyltar i utkanterna av stan som varnade för isbjörnar. Fältundersökningarna i samband med geologin handlade om att studera olika typer av sediment, riktningen på sedimentlager och fundera på deras ursprung. Det ingick även övning i att använda GPS-mottagare och att markera positioner i terrängen med hjälp av den för att senare kunna föra in positionerna i Google Earth Pro.

Dag 2

Den andra dagen ägnades åt permafrosten. Dagen leddes av permafrostforskaren Ketil Isaksen. Fältdagen började med att vi besökte s.k. polygon mönster som är typiska för permafrostområden då vatten kontinuerligt tinar och fryser. Fältundersökningarna av permafrosten innebar för vår del att vi skulle med hjälp av PASCO-sensorer mäta temperaturen i permafrosten på olika djup och ta reda på hur djupt det aktiva lagret är. Denna data sammanställdes senare till linjediagram och jämfördes med tidigare kursers resultat från samma områden för att se vad som hänt under de senaste åren.

Dag 3

Den tredje fältdagen handlade om glaciärer och hur specifikt glaciärer på Svalbard rör sig, eftersom de inte fungerar på samma sätt som glaciärer t.ex. i Alperna eller Island. Glaciärerna på Svalbard är av s.k. surge-typ vilket gör att de plötsligt kan skjuta framåt för att sedan retirera. Utan att förstå denna kontext fick vi veta att man lätt kan dra förhastade slutsatser om glaciärernas smältning ifall man endast studerar gammalt satellitmaterial eller flygfoton och inte undersöker de naturliga variationer i varje enskild glaciärs rörelser. Trots detta är det ändå tydligt att glaciärerna på Svalbard smälter snabbare än förr. Vår uppgift i samband med detta tema var att dokumentera var glaciärens kant var positionerad just nu. Detta gjorde vi med hjälp av GPS-mottagaren där vi satte ut punkter med jämna mellanrum för iskantens position. Dessa punkter överförde vi sedan till Google Earth Pro och jämförde med tidigare års data från samma glaciär.

 

Avslutning


Slutresultaten av alla fältundersökningar och mätningar sammanfattades i grupprapporter på engelska (eller svenska/norska). Eftersom alla deltagare är från de nordiska länderna används skandinaviska i viss mån som språk men det officiella undervisningsspråket är engelska. På grund av strukturförändringar inom organisationen ESERO som lett till att alla nordiska länder numera har sin egen avdelning är framtiden osäker för den här kursen på Svalbard. Som lärare har man fått logikostnaderna på Svalbard betalade av ESERO Norge och man behövde betala för flygresorna dit – vilket jag vill tacka BMOL för! Jag rekommenderar även alla lärare inom naturvetenskaper (och även matematik, fysik, kemi) att hålla ögonen öppna för en möjlighet att åka på denna kurs – Svalbards natur är helt fantastisk och innehållet på kursen är matnyttigt för alla samt stöder det tvärvetenskapliga tänket som vår läroplan ålägger oss att förverkliga!


Klimatforskning görs på Svalbard eftersom det varit bosatt sedan början av 1900-talet och det finns klimatdata sparat från de här tiderna som man kan använda som jämförelsematerial. Eftersom polara landskap påverkas kraftigare än andra områden av den globala uppvärmningen och Svalbard skiljer sig geologiskt från Arktis och Antarktis är klimatforskning som görs där av stor internationell betydelse.

 

Text och bilder: Charlotte Elf-Gradin